Talentum HR:s Blogg

Stressa av med virtuell skog på jobbet!

Rubrikerna slår emot mig: ”Stress ökar risk för tinnitus”, ”Kvinnliga anställda sover sämre”, ”Många orkar inte ens till 65”!

Jag reflekterar över min egen arbetssituation där ”att-göra-listan” på mitt skrivbord blir längre och längre. Min puls ökar, andningen blir ytlig, axlarna åker upp mot öronen. Hur ska jag hinna med allt? Är vårt arbetsliv konstruerat så att vi får fysiska och psykiska men? Vem tjänar på det?

Kommer hem – just det – föräldramötet ikväll på sonens nya skola, äldsta dottern har friidrottsträning, lunchmatsäck till morgondagens utflykt, plocka fram träningskläder till bollskola och scoutträff. Fiolen ska fram, lektion imorgon. Andas, andas. Just det – Vad ska jag förbereda inför morgondagens möte på jobbet?

Dottern kommer hem, snuvig, det blir ingen träning ikväll. I stället tar vi en lång promenad i skogen, pratar om allt mellan himmel och jord, känner doften av våt skogsmark, andas lugnt, skrattar, mår gott. Kommer hem. Lugn.

En annan rubrik: ”Virtuell skogspromenad stoppar stress”. Forskare i Lund har funnit att vandring i virtuella skogar kan minska risken att drabbas av utbrändhet. Man stressar av helt enkelt och minskar halterna av stresshormon i kroppen.

Tanken slår mig: var har vi hamnat? Vi lever i ett land med enorma skogsarealer och ändå måste vi konstruera en virtuell skogsmiljö för att kunna stressa av. Det låter ju helt galet! Undrar om det fungerar med en skogsbild som skärmsläckare på datorn? Annat förslag – någon?

Av: Gabriella Wiklund, Produktchef Arbetsmiljö

Vet du om att vi har en utbildning i grunderna i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Vad lagen kräver och hur du gör!

Kan vi förebygga hot och våld i arbetslivet?

Den 28 april, är Världsdagen för arbetsmiljö. ILO-kommittén och Arbetsmiljöverket arrangerade ett seminarium med anledningen av World Day for Safety and Health at Work 2011. Inriktningen för årets seminarium var hot och våld med fokus på myndighetsutövning.

Utvecklingen visar att yrkesrelaterat hot och våld har ökat sedan mitten av 80-talet och att många olika yrkesgrupper drabbas. Varje dag drabbas 6 arbetstagare så allvarligt av hot och våld på arbetsplatsen att de måste vara sjukskrivna. Därför är det viktigt med förebyggande arbete.

Arbetsmiljöverket inleder nu en riksomfattande tillsynsinsats för att förebygga riskerna för hot och våld vid myndighetsutövning. Fram till februari 2013 kommer närmare 2 000 inspektionsbesök att genomföras. Syftet är att man ute vid myndigheter och förvaltningar aktivt och systematiskt ska arbeta med att undersöka, bedöma och åtgärda riskerna för att förebygga att personal skadas fysiskt eller psykiskt på grund av hot och våld. På arbetsmiljöverkets webbplats kan du läsa mer om förebyggande arbete mot hot och våld.

Som avslutning fick panelen svara på frågan: Kan vi förebygga hot och våld i arbetslivet – och i så fall hur?

Panelen svarade enhälligt JA, vi kan förebygga hot och våld i arbetslivet och som svar på frågan HUR?:

• Genom att göra riskbedömningar.
• Genom att dela med sig av erfarenheter och befintlig kunskap.
• Genom medvetenhet om hur man reagerar vid våld och hot.
• Genom utbildning som gör att handlingsberedskapen ökar.

Hur arbetar ni förebyggande med hot och våld i er verksamhet? Dela gärna med dig av dina erfarenheter!

Av: Gabriella Wiklund, Produktchef Arbetsmiljö

Storebror ser dig!

Uttrycket kommer från George Orwells berömda roman 1984 som han skrev 1948 och som handlar om det totala övervakningssamhället. Då var det en skrämmande läsning för många i det kalla krigets tidevarv med oroshärdar, spioner och misstänksamhet mellan olika samhällssystem. Den svenska regeringen var inte sämre utan tillämpade åsiktsregistrering långt in på 70-talet. Arbetsgivare övervakade sina anställda genom bl a tidsstudier, stämpelklocka och utpasseringskontroller.

Med tiden har vi blivit lite mer luttrade och mer och mer vant oss vid att på ett eller annat sätt övervakas i samhället och i arbetslivet. På gator och torg finns övervakningskameror. På arbetsplatser kan vi kontrollera datoranvändningen, tillämpar drogtester, använder GPS i fordon och begära utdrag ur belastningsregister, om sjukfrånvaro mm . Detta har blivit mera en norm än tillfälliga tillvägagångssätt vid bl a nyrekrytering och hantering av vissa yrkeskategorier i känsliga arbeten, men även i andra anställningsförhållanden.

Har det gått slentrian i detta?
Är det verkligen nödvändigt i alla sammanhang?
 
Den senaste tiden har ämnet dykt upp igen. I höstas i en artikel i Lag & Avtal och nu nyligen i facktidningen Kommunalarbetaren. Ämnet är och bör vara ständigt aktuellt. Åsikterna går isär beroende på vem man frågar. Arbetsgivarföreträdarna ser ingen anledning till att särskilt skapa en ny lag för detta och vissa fack och politiker anser att skyddet är för tunt. Vem som till sist får igenom sina åsikter får väl det politiska läget klara ut framöver.

Ingen lagstiftning i sikte
Frågan om integritetsskydd i arbetslivet har stötts och blötts ett flertal gånger och regeringen har tillsatt ett flertal utredningar, som ännu inte har omsatts i en djupare lagstiftning. Lagförslag finns, men har ännu inte hamnat på riksdagens bord.

Vi har Datainspektionen och personuppgiftslagen (PUL) som ett filter för de mest grova ingreppen och det vanliga arbetsrättsliga regelverket, såsom bl. a LAS, MBL och diskrimineringslagen mfl, regeringsformen, offentlighet- och sekretesslagen, samt kollektivavtalsöverenskommelser om bl a drogtester. Till detta kommer en väl utvecklad rättspraxis. Men, fortfarande så kan vissa frågor hamna i ett gränsland, där ibland den enskilde kan komma i kläm för det övergripande godas sak.

Behövs kontroll för alla yrkesgrupper?
Att arbetsgivaren kräver en viss kontroll i samband med rekrytering till barn- och ungdomsverksamhet är helt i sin ordning eller till tjänster där man hanterar stora värden, risker eller sekretesskänslig verksamhet. Eller där man har fog för att misstänka att datorn används för andra ändamål än de den är avsedd för. Men, i det vanliga arbetet? Som administratör eller hantverkare? Behöver vi då den rigorösa kontrollen?

Tydlighet förenklar
Jo, kanske. Ibland så måste det finnas möjligheter att göra ingrepp om det visar sig att ett visst beteende har eller kan skada arbetsgivaren eller andra anställda. Då går det enligt min mening att hantera detta med tydliga regler och policys. Den framsynte arbetsgivaren har en utförlig mejl och itpolicy, tydliga ordningsregler och en väl fungerande rehabiliteringspolicy och företagshälsovård, tydliga anställningsavtal om rättigheter och skyldigheter, samt följer LAS, MBL och PUL i dessa sammanhang. Det bör räcka.

Sist men inte minst, att på ett klart sätt motivera varför man måste ha vissa kontrollmöjligheter och att den personliga integriteten så långt som möjligt måste respekteras.

Nå, hur har vi det med 1984? Så farligt är det väl förmodligen inte jämfört med bokens och dåtidens värld. Men, det hindrar ju inte att vi ändå håller en viss koll på utvecklingen för att få ett någorlunda trevligt och framgångsrikt arbetsliv, för både anställda och arbetsgivare. Men, kanske då inte med en ny lag, utan med de aktörer och spelregler som gäller idag. Glöm inte bort, att en del av detta resonemang hör ihop med Employer Branding.

Läs: utredningen om integritetsskydd i arbetslivet SOU 2009:44

 
Av: Jörgen Edlén

Distansarbete minskar stressen

Anställda som arbetar på distans större delen av sin arbetsvecka är mer nöjda med sitt jobb än personer som primärt arbetar kontorsbaserat, enligt en studie från University of Wisconsin-Milwaukee.  

 Studien som beskrivs i HRM Guide den 30 november, anger flera orsaker till att hög trivsel och distansarbete är nära sammankopplade. Distansarbete tenderar att skydda medarbetaren från störande och stressande aspekter på arbetsplatsen, inklusive ”kontorspolitik”, avbrott, ändlösa möten och för mycket information.

Den största fördelen med distansarbete i minst tre dagar i veckan är dock en minskad konflikt mellan arbete och privatliv.

 Sämre kommunikation mellan medarbetare nämns ofta som den största nackdelen med distansarbete, men respondenterna i den här studien rapporterade att detta hade minimal betydelse. De angav att de hade lika snabb tillgång till viktig, arbetsrelaterad information som de kontorsbaserade medarbetarna, trots att de inte utbytte information med andra medarbetare lika ofta.

Den snabba tekniska utvecklingen av kommunikationslösningar, den växande miljömedvetenheten och nya generationers krav på flexibla arbetsvillkor borgar för att antalet distansarbetare kommer att fortsätta öka.

 Detta ställer nya krav både på ledarskapet och på medarbetarnas förmåga till ansiktslös kommunikation. Glöm inte heller att arbetsgivarens ansvar för medarbetarens arbetsmiljö gäller även vid distansarbete, enligt arbetsmiljölagstiftningen.  

  Av: Jennie Köhlman, Produktchef HR

Små företag har mer att vinna på bra arbetsmiljö

I slutet av oktober knackar Arbetsmiljöverket på hos 1 600 arbetsplatser och gör inspektioner. Det är dags för EU:s arbetsmiljövecka, i år med temat Ett hållbart arbetsliv.

Syftet är bättre arbetsmiljö och mer kunskap om ohälsa och olyckor.  Alla branscher kan få besök utom arbetsplatser med färre än tio anställda samt näringar där mycket tillsyn redan sker; jord- och skogsbruk, tillverkning och detaljhandel.

 Arbetsmiljöverkets utredningar visar att det ofta är kunskaper om arbetsmiljö som saknas. ”Mindre företag har ofta större svårigheter än stora att komma i gång med arbetsmiljöarbetet. Genom våra besök ska vi visa att det inte är så svårt. De små företagen har samtidigt mer att vinna på en bra arbetsmiljö, eftersom de vanligtvis är mer sårbara vid frånvaro”, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket.

Källa: TCO-tidningen, 2010-10-19

http://www.tcotidningen.se/mikael-sjoberg-sma-foretag-har-mer-att-vinna-pa-bra-arbetsmiljo

Arbetsmiljön viktigast för svenskar

Arbetsmiljön är viktigare än lönen, kunde vi nyligen läsa i Göteborgsposten. Ja, vi svenskar värderar till och med arbetsmiljön högre än alla andra EU-medborgare. Ändå kommer arbetsmiljön i skymundan bland arbetslivsfrågorna i den offentliga debatten – och har förvånansvärt låg prioritet hos många arbetsgivare.

Var tredje svensk, och nästan varannan ung person, anger bättre arbetsmiljö som den viktigaste arbetslivsfrågan i GP/Sifos nya enkät. En annan undersökning, utförd av den Europeiska arbetsmiljöbyrån, visar att 53 procent av svenskarna prioriterar arbetsmiljö före lön – jämfört med 36 procent i övriga EU.

Bortglömd arbetslivsfråga
Samtidigt har arbetsmiljön kommit i skymundan både i den politiska debatten och i fackets prioriteringar. Det menar Annika Härenstam, professor vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, och specialiserad på förändringar i arbetslivet.

Annika Härenstam pekar på försämringar av arbetsvillkoren som beror på omfattande rationaliseringar, där färre skall utföra fler arbetsuppgifter, och krav på kostnadsanpassningar och lönsamhet. Även att kundperspektivet tagit överhanden har ibland blivit på bekostnad av arbetsmiljön, menar hon vidare. Kvalitet mäts bara i hur nöjda kunder, patienter och andra brukare är.

Tydliga signaler
Värt att notera är att särskilt unga och SACO-medlemmar tycker arbetsmiljö är den viktigaste arbetslivsfrågan. Det borde ge tydliga signaler till alla er arbetsgivare om vad ni ska prioritera framöver. I alla fall om ni vill vara attraktiva för unga och välutbildade medarbetare. 

  Av:  Annika Ahnlund, produktchef Arbetsmiljö och nätverksledare för Strategisk Arbetsmiljö

Styr din personal med nyckeltal

Nyckeltalsinstitutets Anders Johrén (medförfattare till bl a Personalekonomi idag) är en mästare på att få ett ”torrt” ämne som nyckeltal att bli spännande och kul. I påskveckan hörde jag honom föreläsa om nyckeltal som strategiskt styrinstrument för personal.

Ett nyckeltal är enligt Anders Johrén ”ett tal vi intresserar oss för”. För att vara intressant måste talet också relateras till en jämförelsebas. 

Nyckeltal är alltid en förenkling av verkligheten, men kan ses som indikatorer på att något är fel – eller bra! En fråga man alltid bör ställa sig är vad man ska ha nyckeltalen till. Ofta tar man slentrianmässigt fram en massa nyckeltal utan att ha något egentligt syfte med siffrorna. Andra gånger för att lagen kräver det eller av gammal branschvana.

I syfte att lära, kontrollera, belöna eller mobilisera, kan man koppla nyckeltal till sin personalstrategi och använda dem som styrinstrument för personal. Om du vill lära dig hur du gör detta får du inte missa frukostseminariet med Anders Johrén och mig den 28 april.

Läs mer och anmäl dig här!

Av: Annika Ahnlund, produktchef Arbetsmiljö och nätverksledare för Strategisk Arbetsmiljö

Downshifting – ett aktivt livsval

I media kan man läsa om människor som ifrågasätter sina livssval enligt den traditionella ”normen” arbeta heltid och göra karriär. En del drömmer om och planerar för att gå ner i arbetstid. Vissa har redan gjort det.   

Det känns som om något är på gång. Tid blir allt viktigare framför status och pengar. Man skulle kunna säga att ”tid” är den nya statussymbolen. Att gå ner i arbetstid, eller att byta både bransch och yrke helt och hållet, till förmån för mer egentid är ”Downshifting”.    

”Downshifting” lockar människor i alla åldrar och skeden av livet. I synnerhet de som tvivlar på om springet i ekorrhjulet är värt mödan. Vill vi verkligen leva så här? Räcker konsumtion som morot och drivkraft?  

Kanske är ”Downshifting” bara är ett alternativ för de redan rika och välbeställda? Nej, det verkar inte så. Media rapporterar om stressade småbarnsfamiljer som flyr storstan till ett lugnare tempo på landsbygden. Diversearbete är lösningen. Städa skolan, jobba ideellt i den lokala föreningen, massera en dag i veckan…

”Downshifting” är ett ifrågasättande av normen för hur vi lever idag – och en önskan om att välja en annan väg. Man söker aktivt en större känsla av mening och sammanhang. Ett liv med mindre stress, mer av egen tid och en medvetet minskad konsumtion. Och inte minst ett liv i samklang med miljön.
 
Ett aktivt livsval med konsekvenser?
Hur påverkar det HR om fler anställda önskar gå ner i arbetstid? Skulle detta kunna gynna både företagen och den enskilde? Skulle trenden kunna skapa mer motivation på arbetsplatsen? Två nöjda medarbetare på 75% istället för två oengagerade på 100%?

Skulle det till och med kunna vara riktigt lönsamt? Hur skulle det påverka arbetsmarknaden i stort?  Kommer heltidsarbete att vara normen i framtiden?  Vad tror du?

 Av: Ingrid Iliou, redaktör

Redo att möta vårtröttheten?

”Visst är det vår i luften?!” Har den kommentaren börjat florera på din arbetsplats än? Kanske åtföljd av en kvävd gäspning?

Nog anar man att våren är i antågande. Barmark blottar sig och det är inte längre mörkt ute när man ger sig av till jobbet. Härligt. Eller? För å ena sidan drar våren med sig ljus och värme. Å andra sidan kan det vara synonymt med envis trötthet.

Motsägelsefullt kanske, men inte konstigt. I artikel efter artikel kan vi läsa hur vår biologiska inre klocka varje dag ska anpassa sig till de yttre omständigheterna. Får man inte tillräckligt med dagsljus när dagarna blir längre kommer dygnsrytmen i otakt, det lugnande melatoninet utsöndras och det känns nästan omöjligt att kliva upp på morgonen. Hur håller man då motivationen uppe? Och hur peppar man sina vårtrötta medarbetare?

En rejäl dos dagsljus anses vara bästa medicinen – och då ligger ju lunchpromenader närmast till hands. Så varför inte ordna en stegräknartävling som extra morot? Den som travat på bäst under en månad vinner såväl ära som extra energi.

God belysning, ljus inredning och glada färger kan också hjälpa till att locka fram de positiva vårkänslorna. Några nya kuddar eller väggvepor i fräscha färger gör stor skillnad. För att inte tala om krispiga tulpanbuketter på borden.

Ett gott skratt sägs stärka immunförsvaret och förbättra blodcirkulationen. Mer behövs egentligen inte för att höja energin några snäpp – bara någon rolig och enkel aktivitet under arbetsdagen. Vill man satsa lite extra kan det vara dags att boka en inspirerande föreläsare för att kicka igång motivationen och öppna upp för nya tankebanor.

Vårtrött eller inte, att bryta mönster och bjuda på det oväntade kan ge en lätt knuff i rätt riktning. Kanske en trubadur som spelar i lunchrummet en dag. Eller en halvtimmeskurs i massage där man får lära sig några enkla övningar. Huvudsaken är att det inte känns för motigt att delta eller genomföra.

Har du fler energigivande tips? Dela gärna med dig! Själv tror jag att det är läge för en promenad…

   Av: Christina Sarand, vd Talentum HR