Ett exempel är Bon-Ton, en amerikansk kedja med fler än 280 varuhus i USA, som lyckades identifiera egenskaper som gjorde dess kosmetikaförsäljare framgångsrika. Utifrån denna kunskap tog de sedan fram ett test som potentiella medarbetare nu får genomföra.

Testet mäter den kognitiva förmågan, initiativtagande, och andra relevanta egenskaper. En koppling mellan testet och medarbetarnas prestation visar att de som har poäng i den övre hälften tenderar att sälja 10 procent mer än de övriga och tycks även gilla sitt arbete mer. Genom att använda testet i rekryteringssammanhang har kedjan sedan 2008 sett en ökning av $ 1 400 i försäljning per försäljare och 25 procent lägre personalomsättning.

Författarna till ovan nämnda artikel pekar på fyra generella grundregler som tycks gälla för de pionjärer som fått ut mest värde från sin HR-data:

1. Fokusera på företagets affärsmässiga prioriteringar! HR måste titta på problem och värdeskapande möjligheter på samma sätt som företagsledningen.
2. Starta med det ni har! Många analyser kan genomföras med hjälp av befintliga data och system. Med lite kreativitet och envishet kan en rimlig analys göras utan nya, sofistikerade verktyg.
3. Gå bortom traditionella HR-lösningar! Analysen av HR-data blir framgångsrik om HR och företagsledare samarbetar för att lösa de bakomliggande orsakerna till problemen och testar nya sätt att lösa dem.
4. Gör analysen bestående! Analysen av HR-data kan bli en varaktig källa till värdeskapande genom att det integreras i det dagliga arbetet.

Har du erfarenhet av att använda analyser av HR-data för att öka produktiviteten?
Hör gärna av dig till mig!

Av: Jennie Köhlman, Produktchef HR

Under Talentum HR:s frukostseminarium ”Grönt ljus för arbetsmiljön” föreläste Christina Yderström, Teknisk Specialist SHE, om AstraZeneca Sweden Operations lyckade satsning på arbetsmiljön. De höga olyckstalen och arbetsskadorna var tidigare ett problem.
   – När vi var uppe i 44 allvarliga olyckor på ett år var det hög tid att bryta trenden, berättar Christina Yderström.

Fokus på attityder och beteenden
Med hjälp av en beteendemodell har man nu uppnått en kultur där arbetsmiljön värderas högt. Resultatet har inte uteblivit: olyckstalen har mer än halverats, arbetssjukdomarna har minskat med två tredjedelar och sjukfrånvaron har gått ned från 6,9 till 5,6 procent. Samtidigt har antalet rapporterade observationer ökat från 250 till över 10 000!

De kritiska framgångsfaktorerna
Christina Yderström delade under seminariet med sig av sina lärdomar:
   – Man måste först inse att arbetsmiljöarbete handlar om en fortgående process – inte ett projekt som avslutas. Vidare gäller det att involvera alla, att nyckelpersoner visar intresse samt att hitta ”lätta segrar”, det vill säga att inte börja arbetet där det är som värst, menar hon.

Följande kritiska framgångsfaktorer pekade Christina på:

• Ledningens fulla stöd
• Öppenhet och kommunikation
• Hitta ”motorerna” i organisationen
• Tydliga mål på alla nivåer, SMARTa målkedjor
• Förstå varför, KASAM
• Utbilda i ”konsekvenstänk”
• Coaching på alla nivåer
• Incidentrapportering
• Efterfråga, efterfråga, efterfråga!

Läs hela artikeln i Talentum HR News.

Av: Annika Ahnlund, produktchef Arbetsmiljö