Talentum HR:s Blogg

Släpp fångarna loss – det är vår! Skapa en arbetsgivarring!

Antalet platsannonser ökar nu stadigt, nya möjligheter skapas för de ”inlåsta” medarbetarna  som under lågkonjunkturen avvaktat med att röra på sig. För HR märks den ökade rörligheten och nu ges ett utmärkt tillfälle till eftertanke och reflektion. Ska vi återbesätta vakanser rakt av eller ska vi ta tillvara på tillfället att tänka nytt? Vilken kompetens behöver vi framåt? Kompetensinventeringens tid är här.

Inlåsningseffekten är välkänd och förstärks säkert av många anställdas tilltro till LAS. Man vill helst inte släppa sina många tjänsteår för att bli sist in på ett annat företag – även om man vantrivs på sitt nuvarande arbete. Trygghet och rädsla för en sådan stor förändring går före medarbetarens trivsel. Men finns det egentligen någon verklig trygghet att räkna med på dagens arbetsmarknad? Företag gör ofta undantag från LAS-listan vid nedskärningar och hänvisar till kompetensbegreppet (se t ex Dagens Nyheters egna uppsägningar i veckan som gått). Den anställde kan alltså, ganska brutalt och chockartat, åka ut trots 25-30 års ”trygg” anställning på företaget.

En trend som verkar vara på uppåtgående är att skapa sk ”Arbetsgivarringar” där företag och kommuner slår sig samman och hjälps åt i olika personalfrågor. En av dessa personalfrågor som fungerar alldeles utmärkt att lösa i arbetsgivarringen är att underlätta för anställda som inte trivs på sitt nuvarande arbete att få pröva något nytt, på ett företag eller en kommun som verkar i samarbetet kring arbetsgivarringen. Detta kan ge en fantastisk möjlighet för den anställde att få pröva vingarna utan att riskera något – och dessutom en vinst för företaget att få till ”rätt man på rätt plats” utan kostnader. En äkta win-win-situation. Alla är vinnare.

   Av: Ingrid Iliou, redaktör

”Vi ses i nästa pjäs!”

Apropå nya medier, de s k sociala medierna som just nu är i ropet överallt, så kan det vara på sin plats att titta lite tillbaka i tiden och hur man då gick tillväga. Det förekom även då debatter och ett flitigt tyckande, fast på lite annat sätt och det tog lite längre tid.

August Strindberg levde under en tid då stora sociala, politiska och kulturella omvälvningar skedde i vårt land och ute i Europa. Han bidrog starkt till att hålla debatten igång. Skulle han ha klarat det utan sin skrivarglöd, intensitet och framåtanda? Knappast. Strindberg är förmodligen den mest flitige skribent vi har haft. Och betänk då att det tryckta ordet bara fanns i böcker och ett fåtal tidningar, som inte var tillgängligt för alla. Ingen radio, ingen tv, ingen dator eller telefon.

Strindberg kastade sig in i samtidens debatter om allsköns frågor genom sina otaliga verk av romaner, samhällskritiska skildringar, pjäser och brev. Strindberg skrev över 10.000 brev under sin livstid till dåtidens kulturelit, i Sverige och utanför Sverige. Strindberg ville ha debatt och han fick det. I den s k Strindbergsfejden, där han häcklade i stort sett hela det etablerade samhället, satte han igång ett korståg. Strindberg bokstavligt talat utmanade allt och alla, inte minst Ibsen och Svenska akademin fick känna på hans vassa penna. Det skrevs otaliga inlägg i tidningar och debatten var hög och livlig i salonger och på allmänna mötesplatser.

Strindberg vår förste ”bloggare”?
Hur hade han mottagit de verktyg och tekniker som vi har idag? Förmodligen, nej säkerligen, skulle han ha en egen hemsida, flera bloggar och ett ständigt uppkopplande mot yttervärlden. Han skulle på samma sätt som då sticka hål på tunna sanningar och världsuppfattningar. Han skulle med liv och lust lägga sig i debatten om jämställdhet, arbetsrätt, diskriminering, finansfolkets bonusar, avtalsrörelsen, skola och omsorg. I stort sett allt. Byråkratin i det offentliga, som var hans angrepp och polemik i Det nya riket, skulle få det hett om öronen. Strindberg tangerade hela tiden på lagens yttersta kant i sitt skrivande och tyckande. Strindberg blev även åtalad för hädelse i den s k Giftasprocessen. Han blev frikänd. Idag skulle han kanske kunna klara sig betydligt bättre. Hädelseparagrafen och skymf mot kungahuset är borta. Det som återstår är ärekränkning och diskrimineringslagen, vilket kan drabba vem som helst som är oförsiktig i sitt uttalande.

Bloggen – den nya tidens klotterplank!
Alltså! Samhällsdebatter och inlägg från överheten och folket har funnits i alla tider, mer eller mindre raffinerat och med enklare medel  än vi har idag. Varför ska vi vara oroliga för de nya sociala medierna? Det är enkelt, det går snabbt och man når oändligt många. De berikar debatten och flyttar åsikterna ut från de traditionella kanalerna. Att kunna påverka samhällsutvecklingen och arbetslivet kan bara vara av godo. Det onda kan möjligtvis vara att det inte verkar finnas någon slutstation för informationen i den eviga cyberrymden. Vi får inte vara rädda för det skrivna ordet. Att använda det med förnuft berikar såväl människans utveckling som affärerna. Där har de nya medierna en uppgift.

För att travestera på Strindberg:
”Vi ses på bloggen!”

Av: Jörgen Edlén, HR-konsult Helpline

Downshifting – ett aktivt livsval

I media kan man läsa om människor som ifrågasätter sina livssval enligt den traditionella ”normen” arbeta heltid och göra karriär. En del drömmer om och planerar för att gå ner i arbetstid. Vissa har redan gjort det.   

Det känns som om något är på gång. Tid blir allt viktigare framför status och pengar. Man skulle kunna säga att ”tid” är den nya statussymbolen. Att gå ner i arbetstid, eller att byta både bransch och yrke helt och hållet, till förmån för mer egentid är ”Downshifting”.    

”Downshifting” lockar människor i alla åldrar och skeden av livet. I synnerhet de som tvivlar på om springet i ekorrhjulet är värt mödan. Vill vi verkligen leva så här? Räcker konsumtion som morot och drivkraft?  

Kanske är ”Downshifting” bara är ett alternativ för de redan rika och välbeställda? Nej, det verkar inte så. Media rapporterar om stressade småbarnsfamiljer som flyr storstan till ett lugnare tempo på landsbygden. Diversearbete är lösningen. Städa skolan, jobba ideellt i den lokala föreningen, massera en dag i veckan…

”Downshifting” är ett ifrågasättande av normen för hur vi lever idag – och en önskan om att välja en annan väg. Man söker aktivt en större känsla av mening och sammanhang. Ett liv med mindre stress, mer av egen tid och en medvetet minskad konsumtion. Och inte minst ett liv i samklang med miljön.
 
Ett aktivt livsval med konsekvenser?
Hur påverkar det HR om fler anställda önskar gå ner i arbetstid? Skulle detta kunna gynna både företagen och den enskilde? Skulle trenden kunna skapa mer motivation på arbetsplatsen? Två nöjda medarbetare på 75% istället för två oengagerade på 100%?

Skulle det till och med kunna vara riktigt lönsamt? Hur skulle det påverka arbetsmarknaden i stort?  Kommer heltidsarbete att vara normen i framtiden?  Vad tror du?

 Av: Ingrid Iliou, redaktör

Coaching för organisationen – slå mynt av styrkorna

Det här året kommer Personaldagen att handla om best practice. Representanter från Coca-Cola, Ikea, 3 och AstraZeneca kommer att berätta om hur de har gjort för att lyckas.

En fråga som jag har ställt mig är om det finns något gemensamt för dessa företag, en slags gemensam best practice bland best practice. Vid en närmare titt verkar alla ha lyckats genom att använda sig av en slags coachingprincip – fast på organisationsnivå.

Coaching på organisationsnivå?
Poängen med coaching är att det utgår ifrån att vi redan har de kunskaper vi behöver. Kruxet är att använda kunskaperna och utnyttja vår fulla potential och det är det som coachingen ska locka fram. Men vad händer om man använder samma princip på organisationsnivå? Det vill säga att man utgår ifrån att organisationen redan är bra på en mängd saker och nu gäller det att få utväxling på den potentialen? Företagen på Personaldagen verkar ha gjort just det.

Performance management, ledarskap och sociala medier
Coca-Cola Drycker Sverige är ett dotterbolag till en stor amerikansk koncern och amerikanska företag brukar vara ganska prestationsorienterade. Och Coca-Cola Drycker Sverige har lyckats väldigt bra genom att satsa på just performance management. Ikea har alltid satsat mycket på ledarskap och lyckas även idag genom att satsa ännu mer på ledarskap. 3 är ett företag med många unga medarbetare som liksom hela deras generation använder sociala medier. Just därför har 3 beslutat att ha en öppen attityd till sociala medier, vilket tycks ha varit helt rätt väg att gå.

Företag satsar mer på det som de redan är bra på
AstraZeneca i Sverige ville effektivisera verksamheten. Företaget hade rekryterat medarbetare som tidigare hade jobbat med lean som effektiviseringsmetod på Scania. AstraZeneca valde därför att satsa på just lean. Sedan kom man på att lean krävde extra god kommunikation, särskilt under ett starkt förändringstryck. Alltså rekryterade AstraZeneca in en duktig kommunikatör för att man skulle bli ännu bättre än man redan var på att kommunicera.

Jag vet inte om de själva skulle hålla med men den slutsats som jag drar av dessa framgångsrika exempel är att de alla använder samma enkla principer som inom coaching. De satsar på att utveckla sådant som de redan är bra på – och blir ännu bättre.

Annika Lagerhorn, moderator för Personaldagen. 
Sedan 2003 arbetar hon i eget bolag som konsult och skribent för utbildningsföretag, informations- och kommunikationsbyråer, www.lagerhorn.com.

Skratt och kreativitet

Ser du det oväntade?  Humor brukar definieras som ”det oväntade”. När något bryter mönstret när man minst tänker sig det framkallas fniss och skratt. Kreativitet följer ungefär samma logik. Det är därför kreativitet ofta följs av glada miner.

Både humor och kreativitet får det svårt i organisationer där man till varje pris försöker skapa förutsägbara och övervakade system. När det oväntade ses som ett tecken på bristande kvalitetssäkring trängs både skratt och kreativitet undan.

De senaste femton åren har alltmer möda lagts på processorientering och Lean. Faran med dessa är att man lyckas skapa fantastiska maskinella löpandeband, som får lika svårt med innovation och flexibilitet som Kafkas ångestframkallande möten med en ålderdomlig byråkrati.

Ett nyckeltal som saknas i de flesta organisationer är kanske skrattfrekvens och mängden ”dolda och för controllern okända projekt”. Eller också ska man bara tillåta mer slack och mindre insyn för att skapa mer humana system.

 Och förresten – när skrattade du själv på jobbet senast?

 Ur Veckans Trender & Tecken PRO v 43 2009<http://www.noden.se/articles.aspx?page=380>

Boktips: ”De 15 hetaste karriärtipsen i världen”

Boken ”De 15 hetaste karriärtipsen i världen” är skriven av Kristian Borglund och kan laddas ner gratis på jobbtips.se. Den innehåller spännande läsning om aktuella framtidsfrågor, trender och pågående förändringar i samhälle och arbetsliv.

Kristian Borglund är karriärutvecklare och journalist. Han skriver om jobb och karriärfågor i Metro och har också skrivit en bok tillsammans med karriärcoachen Nina Jansdotter (Livskarriär – 7 steg till ett roligare jobb, 2006).

”De 15 hetaste karriärtipsen i världen” är en läsvärd bok för alla som är intresserade av HR och personlig utveckling. Här finns också konkreta tips kring karriärutveckling.

Trendspaning

Här ett urval av exempel på förändringar i omvärlden ur Kristian Borglunds bok:

• Snabbhet: Det gäller både för människor och företag att agera snabbt och att vara flexibla. Förutsättningar förändras snabbt. Prioritera rätt och få saker ur händerna utan fördröjning.
• Demokratisering av information: Organisationer som är transparenta med beslut, planer och resonemang vinner både anställda och kundernas förtroende.
• Intresset för existentiella frågor: En stark växande vilja hos många att göra gott för medmänniskor, samhälle, världen och klimatet.
• Företagens nya roll: Många företag startas enbart i syfte att göra världen bättre. Förväntan finns på de större företagen att ta ett ökat ansvar för samhället, miljön, anställda och kunder. Fler önskar arbeta som volontärer.
• Generationsväxlingen: 40-talisterna går i pension och 80-talisternas perspektiv tar mer plats.
• Från vänster till höger hjärnhalva: Den analytiska vänstra hjärnhalvan har varit högt värdesatt i industrisamhället och informationssamhället. Nu håller den kreativa och känslosamma högra hjärnhalvan på att få ta mer plats.

Av: Ingrid Iliou, redaktör